Odla nya strukturer i din hjärna

Tidigare skrev jag om RAMA - den nya lilla svarta för din mentala hälsa och pekade på fyra olika aktiviteter som är rena medicinen för den som vill må bra mentalt och psykiskt. Här kommer lite fylligare information om meditation.

Meditation påverkar strukturer i vår hjärna vilket för den uthållige leder till större förändringar i välmåendet och förändrar strukturer i din hjärna. Hjärnforskaren Richard J. Davidson har studerat både proffsmeditatörer och nybörjare och kommit fram till flera slutsatser som stöder detta. Läs artikeln här och börja meditera du också 😊

Som jag skrev i den tidigare artikeln mediterar jag 15-20 minuter varje dag. Men redan på 90-talet skaffade jag en bok om meditation och satte igång. Jag tyckte det var svårt att stänga av tankebruset i hjärnan men kom ganska snabbt på ett knep.

Jag sökte upp en lugn plats där jag inte skulle bli störd. Där satte mig med korslagda ben, rak rygg och slöt ögonen. Därefter mediterade jag först väldigt korta pass, kanske 5 minuter. Sen ökade jag successivt till 20 minuter. Min meditation gick till så här:

ANDNINGSMEDITATION

• Andas in ett lugnt djupt andetag medan du räknar långsamt till 5
• Andas ut lugnt medan du räknar långsamt till 5

Då du räknar stänger du av den övriga tanketrafiken och hjärnan får vila. Samtidigt syresätter du kroppen ordentligt och får en pluseffekt genom detta. Testa gärna!

Under årens lopp har jag varit periodare då det gäller meditationer. Senaste 2 åren har jag dock mediterat oftare och numera blir det varje dag. Jag använder mig mest av guidade meditationer via appen Insight Timer i mobilen som finns att ladda hem från Google Play. Gratis att ladda hem och gratis att använda även om det finns en betalversion för den som vill.

Läsning kan inte ersätta meditation men är också ett mycket bra aktivitet för att koppla bort tankevirrvarret och må bra!
Mina böcker hittar du här

Följ mig på Facebook och Instagram

Följ mig på bloglovin

En vintersaga - ...men gymnastikskorna blev kvar

Allting var annorlunda på den här tiden och ändå är det inte så väldigt länge sedan. Berättelsen utspelar sig under 1920-talet någonstans i Sverige. Och den är på många sätt rörande, obegriplig och hjärtskärande, men har på sitt sätt en lyckligt slut.

Emil var en ung man som sedan barnsben varit barnsoldat i Frälsningsarmén, något som följde av att båda hans föräldrar var medlemmar i denna frikyrka. Han var tidigt en flitig försäljare av “Frälsis” tidning Stridsropet, uppfylld av Gud som han var.

Hans pappa Nils, var synsk. Det var en förmåga han ärvt och som sedan också skulle ärvas av kommande generationer. Ja, Nils kunde se både det ena och det andra av sådant som skulle komma att hända. Han hade gåvan.

Båda han och hans hustru Greta hade kommit långväga ifrån till den lilla staden där de startat en liten rörelse som gav pengar till mat och husrum för dem själva och de många barnen, däribland Emil.

Emil traskade gata upp och gata ner med Stridsropet under armen och sålde till alla han kunde. På fötterna hade han trasiga gymnastikskor vilken tid på året det än var. De hade de inte så fett och allt som fanns skulle delas med den stora familjen. Barnen fick hjälpa till med det. Hans äldre bror Axel brukade reta honom för skorna och säga “Tror du verkligen att Gud släpper in dig i himlen med de där trasiga skorna”. Varvid Nils svarade “Då sparkar jag av mig dem innan”.

Hela familjen bodde i den övre stadsdelen där de hade en liten stuga med tillhörande vedbod och andra uthus. En dag kom mamma Hilda hem och fann maken Nils i vedboden. Han var i upplösningstillstånd, helt förtvivlad och vrålade gång på gång “Nu har det gått dåligt för Emil”. Synsk som han var såg han precis vad som inträffat.

Emil var som vanligt ute och sålde Stridsropet helt uppfylld av sin mission att frälsa så många som han bara kunde. Kanske var han inte helt uppmärksam när en av den lilla stadens få fordon kom körande. Bakom ratten satt en av de bättre bemedlade i i staden som alltså hade råd med bil. Han sjöng muntert för sig själv efter att ha varit på lokal där han inmundigat några snapsar. Han kände sig glad i hågen.

Så plötsligt dök Emil upp framför fordonet, lite frånvarande och uppfylld av gudomlig glädje och förtröstan som han var. Sen hände det som inte får hända, då mannen med sin bil inte hann styra undan utan körde på den stackars pojken. Emil flög och när man sedan kom fram till platsen för olyckan var Emil död. Han hade farit till Gud, som han själv skulle ha uttryckt det. Vad hände då med den som kört på honom? Ingenting alls. Vid den tiden var det skillnad på folk och fä och eftersom föraren av den olycksaliga bilen var ett “högdjur” fick han aldrig ens stå till svars för vad han gjort.

Bredvid Emils livlösa kropp stod gymnastikskorna. Precis som han sagt hade han sparkat av sig dem innan han for upp till den himmelske Fadern.

Denna saga publicerades första gången på min gamla blogg för 2 år sedan. Jag kan avslöja att den har sanningsbakgrund och historien inträffade i Norrbotten under december månad.


Mina böcker hittar du här

Följ mig på Facebook och Instagram

Följ mig på bloglovin